BY AFT

Nu är det kokta fläsket stekt. Och bränt. Grannen driver mig till vansinne med de nattliga serenader han dunkar igång med efter tolvslaget. Men hämden är ljuv. Har släpat med mig trappmaskinen från huset till lägenheten. Trappmaskinen är ett träningsredskap som ger känslan av att gå upp för en trappa. Enda skillnaden är att denna genererar mer frustration i och med att man inte tar sig någonstans.

Nu kan det ju låta lite lamt att träna låren för att hämnas grannen. Men ack vad man bedrar sig. Trappmaskinen fungerar nämligen inte helt som den ska. Meningen är att tramporna ska fjädra mjukt vid varje steg. Det gör de inte. Pedalerna gnisslar däremot gällt efter att de tryckts i botten av en fot. Man vill inte ens fundera på hur det låter med två fötter i följd. Men de osmörjda cylindrarna är inte anledningen till att träningsapparaturen plockats fram. Det är det faktum att hela golvet bågnar under den när man använder den.

Sätter på mp3:n på högsta volym och trampar aggressivt i takt till musiken. Att det sedan låter som om jag håller på att borra hål i köksgolvet för karln som bor på våningen nedanför kan jag inte rå för. Det är min rättighet som individ att se över min kondition. I tjugo minuter. Klockan halv sju på morgonen. På en söndag.

2006-03-19 @ C/O LÄGENHETEN

Någon har flyttat in i lägenheten under. Denna någon har tråkigt nog vanan att spela musik på ruskigt hög volym. Nu låter jag som någon gammal pensionär som är sjukt bitter för att hennes ungdom är förbi och hon vill inte att någon annan ska få ha roligt eftersom hennes benprotes inte tillåter henne att rejva loss på närmaste bardisk och därför sitter i sin gungstol och bankar käppen i golvet och visar löständerna varje gång hon hör minsta antydan till ljud från någon av grannarna. Så illa är det inte. Än. Mig bekommer det inte att alla mina grannar lever ett roligare liv än mig. De får hemskt gärna vanka omkring med oklippta tånaglar och skrapa på parketten. Och spela hög musik. Men helst inte på en tisdag. Och speciellt inte efter midnatt.

Det liksom vibrerar i fotsulorna när man kliver omkring på rumsgolvet. Jag är inte petig. Jag kan sova mig igenom det mesta. Gränsen går dock när nattygsbordet börjar skutta likt en kanin bredvid sängen. Inte så mycket för att jag inte unnar det att ge utlopp för sin glädje utan mer för att det låter så illa när de små benen landar på golvet. Särskilt när man försöker somna eftersom man, uppenbarligen tillskillnad från andra, ska kliva upp tidigt för att gå till sitt arbete.

Plan för morgondagen: Ta mig in i grannens lägenhet och skruva isär stereoanläggningen. Kanske genom balkongen ? Han bor ju faktiskt på bottenvåningen. Samt köpa ett sånt där set med skruvmejslar i olika storlekar. Förresten, köpa hammare och slägga, modell XL. Och skippa stereon, ska istället satsa på att gå lös på grannen. Steg ett i morgondagensplan, överleva natten så att det finns någon morgondag att prata om.

2006-03-14 @ C/O LÄGENHETEN

Det råder direkt brist på flärdfulla fester i mitt liv. Jag har alltid trott att det kommer per automatik i och med att man flyttar till en lägenhet. Speciellt när man bor så flott som jag gör med balkong och en sådan takhöjd att en kyrka skulle gråta av avund. Det borde komma naturligt. Att man själv liksom styr upp en massa små evanemang och går omkring och är den perfekta värdinnan som gästerna inte kan låta bli att avguda. Efter att snart ha bott i egen hyresrätt i snart två månader och inte organiserat mer avancerade bjudningar än tacobuffé så har jag gett upp. Hur som helst så ska jag och Annica till en arbetskamrat på festligheter ikväll.

Eftersom det varit glest med glamourfyllda tillställningar denna vår så lyser partystassarna med sin frånvaro. Provar runt lite grann och speglar mig i lustigahusetspegeln som hänger på köksväggen. Eller så jaevla lustig vet jag inte om den är ? Glaset tycks vara böjt så jag ser lite lätt rundad ut. Om sanningen ska fram så ser jag smällfet ut. Fast jag vet inte om det enbart är spegelns fel ? Men det är åtminstone skönt att ge den skulden. Hursomhelst så sänker spegeln mitt humör så efter att ha begråtit mitt fladdrande valspäck och knölat i det i ett par Dieseljeans går jag loss på en flaska glögg som J lämnat kvar.

Efter att ha korkat upp häller jag upp i en liten mugg och sitter och känner mig lite julmysig. I mars. Börjar dansa runt lite för mig själv i köket. Känner mig verkligen som ett med musiken. Svänger med armarna. Svänger lite mer. Svänger så häftigt att glöggen lämnar koppen och bereder ut sig på golvet. Tvingas ge upp dansandet för att torka upp glöggfloden med en bit hushållspapper. Böjer mig graciöst ned likt en ballerina och börjar svabba. RITCH. Ett otrevligt ljud når mina öron. Kan dock inte lokalisera det. Torkar upp och fortsätter dansa. Snurrar runt framför spegeln. Stannar upp. Tänder kökslampan. Granskar min bakdel i lysrörsljuset. Börjar ana oråd. Tittar närmare och inser att jeansen nu stoltserar med en reva mellan bakfickorna. Drar lite i toppen för att försöka täcka hålet. Fungerar inte. Sliter mitt hår. Drar man av en tuss kanske man kan pula in den i byxgapet. Som svans ? Liksom häst med byxor ?

Tappar totalt humöret. Häller i mig resten av glöggen. Tar på mig en pyjamas. I Big Mama-storlek för att minimera risken att jag ska behöva kassera ännu ett par byxor. Förlikar mig med tanken att mitt liv den närmaste tiden kommer att fortsätta ha en skrikande brist på flärdfulla fester. Förutsatt att jag själv inte kommer att börja känna mig bekväm med tanken att visa baken för andra. För ett sådant tillstånd behövs det mycket glögg. Extremt mycket. Vi pratar nämligen om ett tillstånd som gränsar till medvetslöshet.

2006-03-11 @ C/O LÄGENHETEN

05:48 ; Inte för att jag nu sett filmen ”Dawn of the Dead” men är relativt övertygad om att jag platsar bland statisterna. Eller glöm det, jag är som skriven för huvudrollen.

2006-03-02 @ C/O LÄGENHETEN

Klockan är snart tre och jag kan verkligen inte somna. Ligger och vrider mig som en mask i ett torrt trädgårdsland. Det är alldeles för varmt i rummet men kliver jag upp så blir det för kallt. Varför skulle jag förresten kliva upp ? Jag borde sova, om några timmar så ska jag ju vakna. En uppgift som förövrigt kan bli svår eftersom jag inte ens har somnat ännu. Men ju mer jag tänker på att jag måste somna desto vaknare blir jag. PANIK ! Blir helt hysterisk av att vända mig fram och tillbaka.

Kliver upp och slår på tv:n, kan välja mellan Sändningar fr. STV24, Nationalsången, Porkys III, Kändispoker samt repris av uråldrig sitcom som aldrig borde lämnat manusförfattaren. Zappar fram och tillbaka, låter TV:n visa Porkys Revenge. Går ut i köket och micrar en bit pizza som jag äter i sängen medans ett gäng highschool elever badar nakna i en pool. Great, nu är jag så mätt att jag omöjligt kan sova.

Startar datorn och ser ut genom balkongfönstret medan jag funderar på vad jag ska ta mig till. Avundas verkligen alla som sover i bakom de mörka persiennerna i huset mitt emot. Funderar på vad jag ska sysselsätta mig med. Bestämmer mig för att logga in på en chattsida. Mitt enda sällskap är nick som *Mannen_40*, KÅTKille, Nicklas-Nygift och HetGrek. Suckar högt i min ensamhet.

KattisBS: Hej Stumpan, lust att ha lite kul ? ;)
Adina: Eh, nej – tack !
KattisBS: Jo, kom igen… ;)

Blockar KattisBS och öppnar upp en ny ruta utav de dryga femton som dykt upp.

Singelkille_78: Hej, vad gör en sådan söt fröken som du uppe så här dags ? :)
Adina: Hej! Ja, du, det undrar jag med ! Har lite svårt att sova =I
Singelkille_78: Ja, samma här. Ska upp och jobba imorgon så borde verkligen sova.
Vart kommer du ifrån då ?
Adina: Hm, jo, jag ska också upp och jobba. Bor i Stockholm.
(Bäst att ljuga.)
Singelkille_78: Samma här ;) Vart i Sthlm bor du ?
(Eh, ja, vart i Stockholm bor jag ? Tänker intensivt ! Räknas Solna till Stockholm eller är det en förort ?)
Singelkille_78: Hallå ? Är du kvar ?
Adina: Mm, jag bor, hm, inom tullarna.
(Hah ! Där satt den !)
Singelkille_78: Du har inte MSN ? Är så jobbigt med den här chatten..

Låter fönstret blinka och tar upp nästa.

Mackan-GBG: Tjena Snygging! Är det du ? ;)
Adina: Nej, det är min syster.
Mackan-GBG: Åh, är ni två stycken ? ;)
Adina: Nej, jag är min syster.
Mackan-GBG: Va ? !
Adina: Jag ÄR min syster.

Orkar inte med alla knäppisar. Vad är det för fel på folk ? Har de inget liv ? Börjar göra situps för att trötta ut mig. Ger upp efter femton stycken. Tittar på mobilen. Okänt nummer har ringt för ungefär fem minuter sedan. Försöker klura ut vem som skulle ringa mig klockan halv fyra på natten ? Grips av ångest, det är säkert någon av idioterna från chattsiten. Fast hur skulle de ha fått tag på mitt nummer ? De vet ju inte ens vart jag bor. Jobbet ? Vi har ju hemligt nummer där, frågan är vem som skulle sitta där uppe vid den här tiden på dygnet för att ringa och trackassera mig. Men vänta nu, vad är klockan i Sydamerika ? Säkert på eftermiddagen ? Det måste vara Stefan som ringt för att säga att han. Ja, vad ? Är full ? Inte kan leva utan mig ? Blivit religiös ? Vunnit pengar på tuppfäktning ? Nej, förresten, det är Johan som ringt för att säga att han hittat en hydda i djungeln och vill överlåta sin lägenhet till mig. Eller nej, nej, det är båda. Ja. De har står i samma telefonkiosk och försöker kontakta mig. Stefan har blivit rik och vill överföra lite pengar till mitt konto och Johan måste meddela att jag får lägenheten. Inklusive möblemang. Hurra, framtiden är räddad.

2006-03-02 @ C/O LÄGENHETEN