Sparat under: UTBILDNING
Information hade gått ut att dagens salstenta skulle gå av stapeln prick klockan 09.00 i den östra paviljongen! En rigorös planering hade utförts inför detta evenemang! Planen var att klockan 06.30 vakna till ljudet av skrällande väckarklockor! Läsa igenom viktiga kapitel i kurslitteraturen fram till cirka 08.00? Därefter äta frukost och ikläda mig något bekvämt för att därefter klockan 08.30 lämna lägenhetskomplexet med Maria och bege oss mot Ålidhöjd för att 08.40 möta upp Linda och tillsammans vallfärda mot den östra paviljongen och spika tentan.. Det var alltså den ursprungliga planen! Synd bara att den gick så fruktansvärt snett!
Drömmer att någon slår med klubba på en sån där bultbräda för barn.. Tycker att denne någon borde ge upp och förslagsvis göra något vettigt med sitt liv? Vaknar och inser att bultandet sker i verkligheten! Kollar på klockan.. Den visar 05.30! Trots den tidiga timmen är det någon jävel som typ försöker slå in dörren av ljudet att döma? Är på väg att vända mig om och dra täcket över huvudet när dörrklockan börjar ljuda.. Nu får de tamefan ta och tagga ned! Vad är det som brådskar den här tiden på morgonen? Kollar på klockan igen.. Sekundvisaren går oroväckande sakta? Faktum är att den tycks faktiskt inte gå överhuvudtaget?
Kastar mig upp ur sängen och slänger ett öga på väggklockan.. Den visar minsann 08.30! Halvnio! Trettio minuter innan provet sätter igång! Panik! Slänger mig ut i hallen och öppnar dörren iklädd urblekt Snobben pyjamas anno 1997.. Utanför står Maria sminkad, tandborstad och påklädd! Dubbelpanik! Är fortfarande inte riktigt vaken så har svårt komma på vart mina garderober är lokaliserade i min 28 kvm stora lägenhet.. Det enda jag har riktig koll på är att tiden rinner iväg! Snurrar runt i cirklar utan att riktigt veta vart jag ska ta vägen? Funderar på att åka i pyjamas men rycker i sista stund åt mig ett par 3/4 långa leggings och en tunn tröja som jag hittar på badrumsgolvet.. Griper tag i väskan i farten och springer ut ur huset!
Ute blåser det typ 140 miljoner meter i sekunden? Jag har stel av köld redan innan jag hunnit sätta mig på cykeln! Maria säger att det nog är rätt lugnt med tid ändå men mitt katastrofala uppvaknande har gjort mig till ett sönderstressat nervvrak.. Trampar så fort småbenen bär mig! Susar förbi hos Linda och hamnar därefter med en klunga klasskamrater som alla är på väg att möta sitt öde.. Det känns som om alla andra liksom går i slowmotion? Själv har jag mentalt inte riktigt hängt med på att jag faktiskt lämnat bostadsområdet rent fysiskt utan tror fortfarande att jag befinner mig i lägenheten och letar efter nycklarna vilket gör att jag har en puls som närmar sig 180..
Vi går in och sätter oss i varsin bänk och mottar ett stycke häftad pappersbunt.. Ser vid blotta åsynen överkomligt ut? Första sidan är ett försättsblad där enbart namn och personnummer ska fyllas i! I övrigt består tentan av tre sidor.. Börjar bläddra igenom dem för att se om jag har en chans? Min första tanke är att jag måste ha fått fel prov? Ingenting känns bekant? Jag skulle till och med vilja gå så långt att påstå att jag inte ens är helt säker på huruvida frågorna är skrivna på svenska? Märkligt nog verkar det enbart vara jag som har detta problem för runt omkring mig raspas det ivrigt med pennor.. Är jättehungrig och önskar att jag hade fått chansen att borsta håret, eller tänderna eller åtminstone ha hunnit gå på toan innan jag åkte?
Tittar på klockan! Den är 09.03.. Tittar på papperet! Tittar på mina klasskamrater! Tittar på klockan igen; 09.06! Försöker leta i minnet efter något att skriva ned? Det enda konkreta jag kan komma på är långa haranger av svordomar över min fullkomligt värdelösa klocka som jag betalat hela 9 SEK för på IKEA! Lägger pannan i djupa veck och försöker se smart ut.. Rafsar ned lite text som eventuellt kan vara korrekta svar? Tittar på klockan; 09.32! Känner mig typ klar? Låtsas tänka lite mer men fantiserar istället om att bränna den förbannade väckarklockan på bål under rituella former så snart jag kommer tillbaka till lägenheten..
Klockan 09.58 ger jag upp och lämnar in spektaklet med vetskapen om att det är tekniskt omöjligt att jag kommer att få godkänt! Detta beror inte på någon som helst form av pessimism ifrån min sida utan grundas på det faktum att jag inte hade möjlighet att svara på hälften av frågorna.. Enda chansen att jag lyckas med denna tenta är om personen som rättar skrivningarna väljer att dela ut pluspoäng för exempelvis tjusig handstil? Eller kanske en bonus till de elever som trots bristande kunskap i ämnet åtminstone lyckats lära sig stava sitt eget namn? Men oddsen för det känns dessvärre inte helt övertygande så det är inget jag förlitar mig på..
Sparat under: LÄGENHETEN
I drygt tre veckors tid har någon granne ägnat sig åt att hamra.. En masse! Det spikas så mycket i någon av lägenheterna att man kan börja fundera på huruvida jag bor vägg i vägg med en av världens ledande tillverkare av spikmattor för fakirer? Man tror lätt att en hantverkarfirma har tagit sig in i byggnaden men då tar man minsann fel! Hamrandet pågår under alla dygnets möjliga och omöjliga timmar.. En lördagmorgon vaknade jag upp klockan halvåtta av ett kraftigt bultande mot huvudet och det är inte någon sorts metafor för bakfylla utan berodde på att grannen valt att montera/demontera något mot väggen där jag sover! Och som om det inte vore nog så har de nu börjat att borra! I betongväggarna.. Vibrationerna liksom fortplantar sig igenom hela huset? Jag har ingen aning om vem som ligger bakom detta eller vad denne sysslar med? Det är som om det pågår någonslags extremt Extreme Home Make Over? Jag kommer med andra ord inte att vara ett dugg förvånad när jag en dag vaknar upp och inser att mina väggar är demolerade och att jag numera sover i grannens nyrenoverade vardagsrum eftersom min lägenhet blivit en del av deras etagevåning..
Tidigare i veckan lyssnade vi på radioprogrammet Medierna som sänds på lördagar i P1. Tonvikten låg i just det avsnittet på köpt TV och man diskuterade bl.a. TV4’s Förkväll, som tidigare sändes med Carina Berg, Carolina Gynning, Kayo Shekoni och Mari Jungstedt som programledare, och som i höst kommer att startas upp på nytt. Produktionen sägs ha kostat cirkus 30 miljoner kronor men TV4 har enligt Medierna i princip inte lagt ut ett öre på kalaset.
Programmet har istället finansierats utav de som syns i rutan. Och då inte bara sponsorerna utan även utav de företag som köpt en plats åt sina experter. Med andra ord är de s.k. experterna som kommer att dyka upp och ge goda råd inom diverse frågor, så vitt jag kan förstå, inte där för att de är landets mest kunniga inom ex. ekonomi utan för att deras företag betalade bäst.
Upplägget kallas IRA som står för innehållsrelaterade affärer och är troligtvis något vi kommer att se mer av i framtiden? I och med att det blir allt svårare för företagen att nå ut till konsumenterna genom reklam är detta ett koncept som samtliga inblandade vinner på. TV-kanalerna får ett gratis program, företagen som skjuter in med pengar får exponering i tv och produktionsbolaget får betalt.
Att man valt att lägga upp majoriteten av programbudgeten kring denna typ av finansiering möter kritik även i TV4’s egna led. Malou von Sivers är en av dem som misstycker och menar att risken med denna form av finansiering är att det skapas ett trovärdighetsproblem för likvärdiga program så som hennes eget (Efter Tio) eller Nyhetsmorgon men även för TV4 i stort. Kanalens programchef rättfärdigar dock hanteringen eftersom Förkväll inte är journalistiskt granskande utan ett livsstilsmagasin och menar på att tittarna själva kan skilja fakta från underhålling.
Eh, det var ju kanske en aning optimistiskt av honom? Jag vet inte om jag skulle klassa råd från en person med titeln expert som underhållning? Kanske är jag dummare än genomsnittet men jag skulle nog ta till mig av informationen? Förkväll börjar i alla fall sändas klockan 17.00 måndagen den 12 oktober och då kommer jag att sitta bänkad framför TV:n för att se vilka företag som betalat tillräckligt mycket för att få visa upp sig i Skybaren på Radisson Blue tillsammans med Yvonne Ryding, Elisabeth Höglund och Carin DaSilva.
Sparat under: INNEKVÄLL
På onsdag har jag mitt livs första salstenta! Har inte riktigt hunnit stressa upp mig enligt sedvanlig rutin utan tar det jävligt piano.. Istället för att hänga över kurslitteraturen väljer jag att spendera kvällen hos Jennie med god mat och film för att, eh, ladda mentalt inför den stundande tentan?
Sparat under: INNEKVÄLL

Jag och Jennie spenderade fredagen på Kandidatvägen..

Det blev mat och vin och lite byxprovning.. På bilden syns jag i Linus byxor (som förövrigt sitter betydligt bättre på honom än på mig)!

Och lite dans! (OBS! Ser mer väl koordinerat ut än vad det faktiskt var..)

Samt en tripp till Jennies studentrum för, hm, påfyllning..

Men när vi kom tillbaka valde somliga att ge upp så jag och Jennie tackade för oss och gick hem till korridoren..
Ikväll är det party! En kille i klassen har bjudit in till fest! Det kommer att bli en underbar kväll som kommer fyllas med sång, dans och alkoholhaltiga drycker! För klassen alltså! Inte för mig! Själv sitter jag i min garderobsstora lägenhet och läser feministiska avhandlingar (som bakgrund till terminens tredje hemtenta) medan ett flertal av mina klasskamrater röjer loss i en tre våningsvilla.. Men jag är inte avundsjuk! Absolut inte! Jag har sånt jävla flyt just nu! Det spelar ingen roll att mina grannar har Backstreet Boys Marathon, poppar I Want It That Way i 198 decibel och ackompanjerar det med falsk sång för jag är så sjukt fokuserad att jag kan producera välskriven text trots att oljudet långsamt skär sönder mina trumhinnor inifrån.. Ja, det går faktiskt såå otroligt bra för mig så jag inte hade kunnat slita mig ifrån datorn för alla fester i världen! Även fast jag har feber och för närvarande går på ren vilja och massiva mängder av Alvedon har jag lyckats analysera sönder texten i atomer och skriver nu såå frenetiskt att tangentbordet glöder under mina fingrar vilket gör att jag imorgon stolt kommer att kunna presentera följande slutsats för momentets ansvarige: ”Det får därför anses att djfeiosfjsodifjosdfjoisejdmsklfjqwe!” Man skulle kunna säga att det går bra nu..



